söndag 29 maj 2011

Andra testet

Andra testet bestod utav det muskelavslappnande medlet Celokurin. Testerna gick till som vid det första testet och ingen reaktion kom precis som då förrän vid den högsta dosen . Då krampade musklerna och jag blev "förlamad" och slutade andas . Jag kunde varken tala eller röra mig och de sekunder som det tog innan de hjälpte mig att andas kändes som en evighet ...
Jag tänkte på min son och i mitt huvud upprepade jag hans namn som ett mantra.
Till slut kunde jag andas av mig själv eftersom medlet gick ur kroppen och då hade jag kissat på mig också...
Det var helt overkligt att vara med dom detta och vara vaken och fullt medvetande om att jag inte kunde andas... man undrar ju om det är värt det , men jag måste ju tro att det är det.
Som läkarna säger är det ju faktiskt livsnödvändigt om jag är med om en olycka eller blir akut sjuk och måste opereras så måste de ju veta vad jag tål eller inte tål.

Imorgon är det dags för det tredje och sista testet.... ska bli så skönt när detta är klart.
Undrar vilken kroppsdel som blir påverkad imorgon ?

Håll tummarna för mig .



Tack för idag! En alldeles vanlig dag.

söndag 22 maj 2011

Första testet

Det gick bra med den första testen förra veckan , medicinen då hette Esmeron.
Lite jobbigt att vänta på att något ska hända utan att veta vad .
Först fick jag göra lite andningstester , dvs kolla lungfunktionen , sedan var det dags för pricktest och sätta nål. En läkare och sköterska från allergimottagningen följde sedan med mig till post op och där fortsatte testerna.
Den första dosen var under huden (subkutant) och resterande intravenöst.

Efter varje dos dröjde det en halvtimme och sedan fick jag en högre dos.

När jag fick den sista och högsta dosen tog det bara någon sekund så började ögonen att snurra, ja det går inte att förklara men de bara "fladdrade" omkring och jag kunde inte alls fokusera . Jag blev skitskraj och började gråta och tänkte att nu händer det , nu får jag en allergisk chock igen !

men så var det inte...tack gode gud!
Medicinen var ju muskelavslappnande och ögonmusklerna reagerade på det , att ingen tänkte på att tala om det för mig var väl så enkelt som att de aldrig brukar ge muskelavslappnande mediciner till människor som är vakna ...

Imorgon är det dags för medicin nr 2 . Jag vet inte vilken det blir , jag vet bara att Esmeron inte var den som det är vanligast att man reagerar på och jag vet att en av de tre är det vanligt att man reagerar på...

Håll tummarna !


Tack för idag! En alldeles vanlig dag.

söndag 15 maj 2011

provokationsdags....

I morgon är det dags för den första av tre medicinska provokationer som de ska göra på mig på US i Linköping... tre måndagar efter varandra. Jag har varit så orolig idag..tänk om det händer nåt och jag blir dålig ?
Tänk om jag aldrig mer får se min son eller min sambo ?
Egentligen vet jag ju att det kommer att "gå bra" , men orolig blir man ju ..
I morgon följer sambon med , det var ju honom det var värst för sist. Åka akut nästan 30 mil och inte veta hur det var med mig ,själv var jag ju sövd.
Det är väl det som är skillnaden nu när de ska testa medecinerna att jag inte kommer att vara sövd , så blir det en rektion så kommer jag att vara medveten om det.

I natt hade jag en hemsk mardröm , men jag överlevde i drömmen så då blir det så.
Ont krut förgås inte så lätt eller hur är det ?



Tack för idag! En alldeles vanlig dag.

onsdag 4 maj 2011

inläggstorka

Jag vet , inläggen duggar inte precis tätt här ....
Men jag ser att det är någon besökare här då och då . Trevligt !

Dagarna bara går och jag är fortfarande en tjock (are) gumma..Snart är det precis ett år sedan den "misslyckade" Gastric Bypass operationen. Ett år med väntan , väntan , telefonsamtal , frustation och ännu mer väntan har passerat... och inget har egentligen hänt. Mitt sista barnafödande år har passerat... så nu är det också kört..jag menar man hade så många planer och förhoppningar för drygt ett år sedan . Att man skulle ha hittat ett sätt för att få hjälp till självhjälp för att orka gå ner i vikt , ja vissa av er förstår... att man äntligen skulle orka motionera utan att ha ont . att obehindrat leka med sin son på golvet...
idag har jag konstant ont i knän , rygg och höfter och kan inte ens ha största storleken på xlnt/generous...

Hur har ni det ?


Tack för idag! En alldeles vanlig dag.